balbucir

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Spanska[redigera]

Verb[redigera]

balbucir

  1. (intransitivt, transitivt) stamma, mumla, läspa; tala med talfel
    Grammatik: Verbet balbucir är defekt: det saknas form i presens subjunktiv och första person singular presens indikativ, som ersätts med formerna från verbet balbucear.
    Synonymer: balbucear
    Etymologi: Av latinska balbutīre.