bebådare

Svenska

Substantiv

Böjningar av bebådare	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	bebådare	bebådaren, vard. bebådarn	bebådare	bebådarna
Genitiv	bebådares	bebådarens, vard. bebådarns	bebådares	bebådarnas

bebådare

1. den som ger förebud om något, bringar budskap om något

   Synonymer: budbärare, sändebud, härold

   Barden har i denna dikt en kuslig funktion av bebådare av den slutliga undergången.

   1888: "Skärkarlsliv", August Strindberg:

   [...] jag ser att jag som kommer utifrån världen [...] också kommer till honom såsom vårens bebådare, den första badgästen vilken snart skall följas av andra.

   Besläktade ord: bebåda, bebådelse

Översättningar

Översättningar

• polska: zwiastun ^(pl), posłaniec ^(pl), wysłannik ^(pl), herold ^(pl)