Hoppa till innehållet

bedåra

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Se även bedara.

Svenska

[redigera]

Verb

[redigera]
Böjningar av bedåra  Aktiv Passiv
Infinitiv bedåra bedåras
Presens bedårar bedåras
Preteritum bedårade bedårades
Supinum bedårat bedårats
Imperativ bedåra
Particip
Presens bedårande, bedårandes
Perfekt bedårad

bedåra

  1. göra till dåre, förvilla, förtjusa, hänföra
    1928: För hemmets andaktsstunder, P. P. Waldenström:
    Vem kan räkna alla dem, som nu på ålderdomen bittert begråta, att de i ungdomen låtit sig bedåras av djävulens tjusning samt förspillt i synd och last och otro ett liv, som var dem givet till att förhärliga Gud?
    Etymologi: Av fornsvenska bedara, av medellågtyska bedoren. Egentligen i betydelsen göra till dåre,[1] med ytanalys bestående av be- + dåre + -a.
    Besläktade ord: bedåran, bedåring, bedårning
    Se även tesaurus: Kärlek, Förundran, Förhoppning, Skönhet, Överkänslighet, Upprördhet
    Se även tesaurus: Drivfjäder, Bländverk, Falskhet, Vettlöshet, Oriktighet, Attraktion

Översättningar

[redigera]

Källor

[redigera]
  1. Svensk ordbok: "bedåra"