Hoppa till innehållet

beizen

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Lågtyska

[redigera]

Verb

[redigera]

beizen

  1. (ytbehandling) betsa

Tyska

[redigera]

Verb

[redigera]
Konjugation för beizen 

Hjälpverb: haben

Infinitiv beizen
Presensparticip beizend
Perfektparticip gebeizt
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ich beize  du beizt  er, sie, es beizt 
Plural wir beizen  ihr beizt  sie beizen 
Preteritum Singular ich beizte  du beiztest  er, sie, es beizte 
Plural wir beizten  ihr beiztet  sie beizten 
Imperativ
Singular - beize ! -
Plural - beizt ! beizen Sie !
Konjunktiv I
Presens Singular ich beize  du beizest  er, sie, es beize 
Plural wir beizen  ihr beizet  sie beizen 
Konjunktiv II
Preteritum Singular ich beizte  du beiztest  er, sie, es beizte 
Plural wir beizten  ihr beiztet  sie beizten 

beizen

  1. (ytbehandling) betsa
  2. (mat) grava
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Besläktade ord: Beize