bete

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Se även bête.

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av bete 1 & 4. Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ bete beten betar betarna
Genitiv betes betens betars betarnas
Böjningar av bete 2–3. Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ bete betet beten betena
Genitiv betes betets betens betenas

bete

  1. stor (hörn)tand som då det handlar om djurs betar ofta används som (gräv)verktyg eller vapen
    Elefantens ena bete var borta.
  2. något frestande (mat eller annat) som används för att få offret att utföra avsedd handling; jmf agn; åtel
    Mask är ett bra bete när man fiskar.
  3. det att låta djur äta av växtlighet; plats där detta sker
    Korna är ute på bete.
  4. foder som betande vilddjur äter
  5. (ålderdomligt, dialektalt) kastrerad bagge; gällgumse, hammel[1]

Sammansättningar[redigera]

tand
agn
matplats

Besäktade ord[redigera]

agn
matplats

Översättningar[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av bete  Aktiv
Infinitiv bete
Presens beter
Preteritum betedde
Supinum betett
Imperativ bete
Particip
Presens beteende, beteendes
Perfekt betedd

bete

  1. (reflexivt: bete sig) uppföra sig; speciellt om att hela tiden uppföra sig på korrekt sätt; handla i enlighet med sociala normer
    Besläktade ord: beteende

Översättningar[redigera]

Tyska[redigera]

Verb[redigera]

bete

  1. böjningsform av beten

Källor[redigera]

  1. Nilsson, Sven. Skandinavisk fauna. 1–4. Ny uppl. 1–3. Lund 1820–1855. 2 uppl. 1847–1860.