bettla

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av bettla  Aktiv
Infinitiv bettla
Presens bettlar
Preteritum bettlade
Supinum bettlat
Imperativ bettla
Particip
Presens bettlande, bettlandes
Perfekt

bettla

  1. (ålderdomligt utanför juridiken) tigga
    Etymologi: Av tyska betteln, av medelhögtyska betelen, av fornhögtyska betalōn, av västlig urgermanska *bedulōn.
    Besläktade ord: bettlare, bettleri

Översättningar[redigera]