bikini

Svenska

Substantiv

Böjningar av bikini	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	bikini	bikinin	bikinier	bikinierna
Genitiv	bikinis	bikinins	bikiniers	bikiniernas

kvinna i bikini

bikini

• uttal: k-ljud

1. tvådelat klädesplagg för kvinna, med en del som täcker brösten och en del som fungerar som åtsittande mycket korta byxor, avsett att användas när personen badar

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1946. Av franska bikini, efter en atoll i Stilla havet.

   Hyperonymer: badkläder

   Kohyponymer: badbyxor (för man), baddräkt (för kvinna, i en del)

   Sammansättningar: bikini-bh, bikinibrud, bikinibyxor, bikinikjol, bikiniklädd, bikinitopp, bikinitrosa, bikiniunderdel, bikinivaxning, bikiniöverdel

   Se även: burkini, facekini, mankini, tankini

Översättningar

tvådelat klädesplagg för kvinna

• engelska: bikini ^(en), two-piece ^(en)
• finska: bikinit ^(fi) pl
• franska: bikini ^(fr) m, deux-pièces ^(fr) m
• isländska: bikiní ^(is) n
• nynorska: bikini
• portugisiska: biquíni ^(pt), bikini ^(pt)
• spanska: bikini, biquini ^(es) m
• tjeckiska: bikiny ^(cs) pl
• turkiska: bikini ^(tr)
• tyska: Bikini ^(de) m

Engelska

Substantiv

bikini

1. bikini

Franska

Substantiv

Böjningar av bikini	Singular	Plural
Maskulinum	bikini	bikinis

bikini m

• uttal: bi.ki.niⓘ

1. bikini

Portugisiska

Substantiv

bikini

1. bikini

Spanska

Substantiv

bikini

1. bikini