bjällra

Svenska

Substantiv

Böjningar av bjällra	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	bjällra	bjällran	bjällror	bjällrorna
Genitiv	bjällras	bjällrans	bjällrors	bjällrornas
Som förled i sammansättningar används bjäller-.

bjällra

1. en slags mindre klocka (slagverk), ibland stängd nedtill med en korsöppning eller annan perforering med en instängd lös kula som kläpp

   Hyponymer: bjällerklocka, kobjällra, pingla, slädbjällra

   Sammansättningar: bjällerklang

• 
  öppen bjällra
• 
  stängd bjällra

Översättningar

slags mindre klocka (slagverk)

• bokmål: bjelle ^(no) mf
• danska: bjælde ^(da)
• engelska: bell ^(en)
• finska: kello ^(fi)
• japanska: 鈴 ^(ja) (suzu)
• tyska: Schelle ^(de) f, Glöckchen ^(de) n, Bimmel ^(de) f

slags mindre stängd klocka (slagverk)

• engelska: jingle bell ^(en), cascabel ^(en)
• finska: kulkunen ^(fi), tiuku ^(fi)
• tyska: Schlittenglocken ^(de)