bläddra

Svenska

Verb

Böjningar av bläddra	Aktiv	Passiv
Infinitiv	bläddra	bläddras
Presens	bläddrar	bläddras
Preteritum	bläddrade	bläddrades
Supinum	bläddrat	bläddrats
Imperativ	bläddra	–
Particip
Presens	bläddrande, bläddrandes
Perfekt	–

bläddra

1. vända/byta blad (successivt); vidare bildligt om TV-kanaler, radiofrekvenser, webbsidor (med mera)

   1912: Berättelser och utkast, Victoria Benedictsson:

   [Boken] låg framme på bordet, och då han fått den, började han med stor omständlighet bläddra och läsa, enligt böndernas vana, då de köpa böcker.

   2005 (25 apr): Marknaden mättad på agenter (Sydsvenskan):

   [Han] tar fram pärmen och bläddrar igenom papper med fakta om minst ett femtiotal spelare som bjuds ut av sina agenter.

   Etymologi: Med influens från medellågtyska blädern (se tyska blättern), till fornsvenska formen för fornnordiska blaðra (”svänga fram och tillbaka som ett blad för vinden”), till blad (se etymologin för fornnordiska blaðra).

   Besläktade ord: blad

2. (regionalt) vippa med tungan (som en orm); fladdra med tungan
3. (överfört) röra tungan utan att få fram ord
4. (överfört) lalla, galnas

   Besläktade ord: bladdra, bledra, pladdra, plattra, pluddra

Etymologi: Av fornnordiska blaðra (”fladdra som blad i vinden → fladdra med tungan (som blad i vinden)”).

Översättningar

vända blad

• engelska: leaf ^(en)
• franska: feuilleter ^(fr)
• isländska: blaða
• italienska: sfogliare ^(it)
• nederländska: bladeren ^(nl)
• polska: kartkować ^(pl)
• ryska: листать ^(ru) (listat')
• tyska: blättern ^(de)

Substantiv

Böjningar av bläddra	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	bläddra	bläddran	bläddror	bläddrorna
Genitiv	bläddras	bläddrans	bläddrors	bläddrornas

bläddra

1. bubbla, blåsa (på material)

   Etymologi: Av fornsvenska blædhra (”blåsa”), av fornnordiska blaðra (”något uppblåst”). Jämför danska och norska blære (”blåsa”), isländska blaðra (”blåsa, bubbla, ballong”) och engelska bladder (”blåsa”).

   Besläktade ord: blåsa, blemma

2. någon av de arter som tillhör bläddresläktet (Utricularia); exemplar av dessa arter

   Etymologi: Sedan 1901, se definition 1.

   Användning: I synnerhet använt i sammansättningar för respektive art, till exempel dybläddra.