blända

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av blända  Aktiv Passiv
Infinitiv blända bländas
Presens bländar bländas
Preteritum bländade bländades
Supinum bländat bländats
Imperativ blända
Particip
Presens bländande, bländandes
Perfekt bländad

blända

  1. tillfälligt göra så att någon inte ser, genom att lysa starkt ljus mot personen
    Fraser: (partikelverb:) blända av, blända ner, blända upp
    Sammansättningar: bländverk, bländvit
  2. (bildligt) förleda, förtrolla; starkt imponera
  3. (ålderdomligt) göra blind; beröva synen
    Synonymer: förblinda
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan. Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Besläktade ord: blind, blindad, bländande, bländare

Översättningar[redigera]