blunda

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av blunda  Aktiv Passiv
Infinitiv blunda blundas
Presens blundar blundas
Preteritum blundade blundades
Supinum blundat blundats
Imperativ blunda
Particip
Presens blundande, blundandes
Perfekt

blunda

  1. sluta ögonen eller hålla dem stängda
    Du får blunda när pappa gömmer påskägget.
  2. bortse ifrån, låtsas som om något inte existerade, negligera, inte bry sig om
    Myndigheterna blundade för problemet och detta är resultatet.
    Vanliga konstruktioner: blunda för något
    Antonymer: titta

Översättningar[redigera]