bortgång

Svenska

Substantiv

Böjningar av bortgång	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	bortgång	bortgången	bortgångar	bortgångarna
Genitiv	bortgångs	bortgångens	bortgångars	bortgångarnas

bortgång u

1. händelsen att någon dör (en naturlig död)

   Synonymer: död, frånfälle

Översättningar

Översättningar

• bokmål: bortgang m
• danska: bortgang
• engelska: decease ^(en), departure ^(en)
• franska: décès ^(fr) m
• italienska: dipartita ^(it), decesso ^(it)
• polska: śmierć ^(pl) f, zgon ^(pl) m
• portugisiska: falecimento ^(pt) m
• spanska: fallecimiento ^(es) m, deceso ^(es) m, óbito ^(es) m
• tyska: Ableben ^(de) n, Hingang m, Hinscheiden n