brammber

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Bottniska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av brammber  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ brammber brammbere brammber brammbera
Dativ   brammberen   brammberum

brammber n

  1. hallon Rubus idæus[1]
    Hón ér stæð nopp’ brammberę̆.
    Hon är åstad att plocka hallon.
    Etymologi: Till medellågtyska brame, medelhögtyska brăme, fornhögtyska brămo "törnbuske".
    Sammansättningar: brammberlyngj, brammberskang

Källor[redigera]

  1. Ordbok över Umemålet, s. 11. Pehr Stenberg. Widmark, Gusten. 1966. ISBN 91-7222-016-3.