bringa

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av bringa  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ bringa bringan bringor bringorna
Genitiv bringas bringans bringors bringornas

bringa

  1. (anatomi) område av bröstet (mellan frambenen) (vanligen hos boskap, ibland även om människor)
  2. (mat) kött från kroppsdelen (hos nötboskap)

Sammansättningar[redigera]

Översättningar[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av bringa  Aktiv Passiv
Infinitiv bringa bringas
Presens bringar bringas
Preteritum bragte, bringade bragtes, bringades
Supinum bragt, bringat bragts, bringats
Imperativ bringa
Particip
Presens bringande, bringandes
Perfekt bragd, bringad

bringa

  1. föra (fram), föra med sig; medföra, orsaka
    Hon hoppas att det bringar tur.
  2. försätta, få (att); åstadkomma
    Det bragte honom på fall.
    Han bringade ordning på det.

Etymologi[redigera]

Belagt i svenskan 1524. Lånat från lågtyska bringen, motsvarande tyska bringen, engelska bring. Formen bragt motsvarar tyska brachte och engelska brought och kommer från ett ursprungligen avskilt verb i avljudsförhållande.[1]

Sammansättningar[redigera]

Fraser[redigera]

Översättningar[redigera]

Källor[redigera]

  1. Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist, Lund 1922: "bringa", läst 2009-07-09.