bringa
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Svenska[redigera]
Substantiv[redigera]
Böjningar av bringa | Singular | Plural | ||
---|---|---|---|---|
utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
Nominativ | bringa | bringan | bringor | bringorna |
Genitiv | bringas | bringans | bringors | bringornas |
bringa
- (anatomi) område av bröstet (mellan frambenen) (vanligen hos boskap, ibland även om människor)
- (mat) kött från kroppsdelen (hos nötboskap)
Sammansättningar[redigera]
Översättningar[redigera]
1. anatomi
Verb[redigera]
Böjningar av bringa | Aktiv | Passiv |
---|---|---|
Infinitiv | bringa | bringas |
Presens | bringar | bringas |
Preteritum | bringade | bringades |
Supinum | bringat | bringats |
Imperativ | bringa | – |
Particip | ||
Presens | bringande, bringandes | |
Perfekt | bringad | |
Böjningar av bringa | Aktiv | Passiv |
---|---|---|
Infinitiv | bringa | bringas |
Presens | bringer | brings (bringes) |
Preteritum | bragte (bringde) | bragtes (bringdes) |
Supinum | bragt | bragts |
Imperativ | bring | – |
Particip | ||
Presens | bringande, bringandes | |
Perfekt | bragt (bragd) |
bringa
- föra (fram), föra med sig; medföra, orsaka
- Hon hoppas att det bringar tur.
- försätta, få (att); åstadkomma
- Det bragte honom på fall.
- Han bringade ordning på det.
Etymologi[redigera]
Belagt i svenskan 1524. Lånat från medellågtyska bringen, motsvarande tyska bringen och engelska bring. Formen bragt motsvarar tyska brachte och engelska brought och kommer från ett ursprungligen avskilt verb i avljudsförhållande.[1]
Sammansättningar[redigera]
- anbringa
- bibringa
- frambringa
- inbringa
- medbringa
- nedbringa
- ombordbringa
- tillbringa
- uppbringa
- åvägabringa
- överbringa
Fraser[redigera]
Översättningar[redigera]
föra med sig
Källor[redigera]
Isländska[redigera]
Substantiv[redigera]
bringa f