brottare

Svenska

Substantiv

Böjningar av brottare	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	brottare	brottaren	brottare	brottarna
Genitiv	brottares	brottarens	brottares	brottarnas

brottare

1. den som brottas, utövare av brottning

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1400-talet. Som fornsvenska brutare.

Översättningar

den som brottas, utövare av brottning

• bokmål: bryter ^(no) m
• danska: bryder
• engelska: wrestler ^(en)
• polska: zapaśnik ^(pl) m, zapaśniczka f
• ryska: боре́ц ^(ru) m (boréc)
• spanska: luchador ^(es) m
• tyska: Ringer ^(de) m, Ringerin ^(de) f, Ringkämpfer ^(de) m, Ringkämpferin ^(de) f