bruta

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Bottniska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av bruta  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ bruta brutann bruta brutana
Dativ   brutanum   brutum

bruta m

  1. rishög eller en likasom ihopbruten hög av kvistar och ris i skogen
    Synonymer: rísbruta
    Jämför: brǿt
  2. var och en annan huller om buller ihopkastad och ihopstaplad hög av varjehanda skräp
    Der vær n eivig bruta á dý.
    Där fanns det en stor hög sådant.
  3. mängd, myckenhet, helst när det talas om folk eller djur
    Dum fohlgdis heile brutan.
    Hela skocken följdes.
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan. Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Av fornnordiska broti.
Sammansättningar: nǫuðbruta, brutasamm
Synonymer: bryt f

Källor[redigera]

  • Ordbok över Umemålet, s. 12. Pehr Stenberg. Widmark, Gusten. 1966. ISBN 91-7222-016-3.