compound

Engelska

Adjektiv

compound

• uttal: (Storbritannien) ˈkɒm.paʊnd^comm
• uttal: (USA) ˈkɑːm.paʊnd

1. sammansatt

Substantiv

Böjningar av compound	Singular	Plural
Nominativ	compound	compounds
Genitiv	compound's	compounds'

compound

• uttal: (Storbritannien) ˈkɒm.paʊnd^comm
• uttal: (USA) ˈkɑːm.paʊnd

1. inhägnad, anläggning

   Etymologi: Möjligen av malajiska kampung.

Verb

Böjningar av compound	Singular		Plural
	1-2:a pers.	3:e pers.
Presens	compound	compounds	compound
Preteritum	◀	compounded	▶
Perfektparticip	◀	compounded	▶
Presensparticip	◀	compounding, vard. compoundin'	▶

compound

• uttal: kəm.ˈpaʊnd^comm

1. öka
2. sätta ihop, blanda