Hoppa till innehållet

cope

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Engelska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av cope  Singular Plural
Nominativ cope copes
Genitiv cope's copes'

cope

  1. kåpa
  2. kupol
  3. murkappa

Verb

[redigera]
Böjningar av cope  Singular Plural
1-2:a pers. 3:e pers.
Presens cope copes cope
Preteritum coped
Perfektparticip coped
Presensparticip coping

cope

  1. klä i kåpa
  2. hänga över; dräpa
  3. (intransitivt, ofta med preposition "with") palla, orka med besvär; hantera besvär, överkomma besvär; (ha förmågor och resurser att) klara sig (i ett besvärligt läge); hantera (någonting besvärligt) effektivt; stresshantera
    Etymologi: Inlånat som copa (”cope:a”) i svenskan.
  4. (överfört) härda ut, uthärda; hantera livet
    Besläktade ord: coping