dönicke

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av dönicke  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ dönicke dönicken dönickar dönickarna
Genitiv dönickes dönickens dönickars dönickarnas

dönicke

  1. (slang) odugling

Etymologi[redigera]

Från tyskans Taugenichts (ungefär "duger [till] inget" eller "är ingen till nytta").