döv

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Se även dov.

Svenska[redigera]

Adjektiv[redigera]

Böjningar av döv  Positiv Komparativ Superlativ
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum döv dövare  
Neutrum dövt
Bestämd
singular
Maskulinum döve dövaste
Alla döva
Plural döva
  Predikativt
Singular Utrum döv dövare dövast
Neutrum dövt
Plural döva
Kompareras även med mer och mest.
Adverbavledning (dövt)?

döv

  1. som saknar förmåga att höra, gravt hörselskadad
    Etymologi: Av fornsvenska dø̄ver, av fornnordiska daufr, av urgermanska *daubaz (”förlamad, döv”), av urindoeuropeiska *dʰewbʰ (”dölja”). Jämför danska døv, norska døv (bokmål), døv, dauv (nynorska), färöiska deyvur, isländska daufur, fornengelska dēaf, medelengelska def, deef, engelska deaf, lågskotska deif, def, deaf.
    Sammansättningar: dövstum, dövblind, dövöra, dövhet
    Se även: blind

Översättningar[redigera]