dúf’

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Bottniska[redigera]

Verb[redigera]

dúf’

  1. doppa bröd i flottet av fett köttspad eller grädde
    Hǫnn hafð’ svø feitt i kyt skúll’ dúf’ dig mettinn áf flot i grýta.
    Han hade så fett kött, att man skulle få doppa bröd i flottet i grytan och därigenom äta sig mätt.
    Etymologi: Av fornnordiska dýfa, dúfa.