delgivning

Svenska

Substantiv

Böjningar av delgivning	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	delgivning	delgivningen	delgivningar	delgivningarna
Genitiv	delgivnings	delgivningens	delgivningars	delgivningarnas

delgivning

1. handlingen att delge någon något

   Besläktade ord: delge, delgiva

2. (juridik) förfarandet att en handling skickas eller lämnas till en eller flera personer som har behörighet att ta emot den (eller annat förfarande som är godkänt enligt lag)

   Hyponymer: vanlig delgivning, muntlig delgivning, förenklad delgivning, särskild delgivning med juridisk person, stämningsmannadelgivning, kungörelsedelgivning

   Sammansättningar: delgivningsbeslut, delgivningslagen, delgivningsmottagare

   Jämför: underrättelse

Översättningar

handlingen att delge någon något

• danska: kundgørelse u, forkyndelse u
• tyska: Mitteilung ^(de) f

förfarandet att en handling skickas eller lämnas till en eller flera personer som har behörighet att ta emot den (eller annat förfarande som är godkänt enligt lag)

• finska: tiedoksianto ^(fi)
• tyska: Zustellung ^(de) f