dendrit

Svenska

Substantiv

Böjningar av dendrit	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	dendrit	dendriten	dendriter	dendriterna
Genitiv	dendrits	dendritens	dendriters	dendriternas

dendrit

1. (cellbiologi) kort utskott från en nervcells cellkropp, vilket ofta (genom synapser) tar emot signaler från andra nervceller

Översättningar

kort utskott från en nervcells cellkropp, vilket ofta (genom synapser) tar emot signaler från andra nervceller

• engelska: dendrite ^(en)
• franska: dendrite ^(fr) m
• katalanska: dendrita
• tyska: Dendrit ^(de) m