dyka upp
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Svenska
[redigera]Verb
[redigera]Böjningar av dyka upp | Aktiv | Passiv |
---|---|---|
Infinitiv | Böjs som dyka + upp. | |
Presens | ||
Preteritum | ||
Supinum | ||
Imperativ | ||
Particip | ||
Presens | uppdykande, uppdykandes | |
Perfekt | – |
dyka upp (även sammanskrivet: uppdyka)
- (plötsligt och oväntat) framträda, bli synlig, komma, anlända
- En gestalt dyker upp framför fönstret längst till vänster.
- Andra pricken dyker upp i lä.
- Överallt bekämpar man fosforismen, hälsar realismen välkommen samt tar parti för eller mot »tendensen», som nu dyker upp i litteraturen.
- Jag tänker ofta på mina vagabonddagar, och jag undrar ständigt över den snabbhet varmed bilderna dyker upp i min erinring.
- Sedan ... förde han ett kringflackande liv, tills han 1732 dykte upp som kejsar Karl VI:s ministerresident i Florens.
- den generation som dök upp vid sekelskiftet
- Besläktade ord: dyka fram, uppdykande
- Användning: Både dykte och dök förekommer, även i sammanskriven form. Perfektparticip och passiv förekommer inte.