dyr

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Se även dýr.

Svenska[redigera]

Adjektiv[redigera]

Böjningar av dyr  Positiv Komparativ Superlativ
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum dyr
Neutrum dyrt
Bestämd
singular
Maskulinum dyre dyrare dyraste
Alla dyra dyraste
Plural dyra dyraste
Predikativt
Singular Utrum dyr
Neutrum dyrt dyrare dyrast
Plural dyra
 
Adverbavledning dyrt

dyr

  1. som kostar mycket pengar eller är värt mycket av något annat
    Filmkameran är ganska dyr.
    Synonymer: kostsam
    Antonymer: billig
  2. (ålderdomligt) som är högt värderad i annat avseende än pris
    1848: Vårt land, J.L. Runeberg:
    Vårt land, vårt land, vårt fosterland,/Ljud högt, o dyra ord!
    Synonymer: älskad
  3. (ålderdomligt) högtidlig

Se även[redigera]


Översättningar[redigera]

Se även[redigera]

Bottniska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av dyr  Singular Plural
femininum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ dyr dyrę̆ dura durana
Dativ dyr dyrĕn durum durum
Som förled i sammansättningar används dura-.

dyr f

  • uttal: /dɞ́ːɾ/, /dʏ́ːɾ/, /dǿːɾ/
  1. dörr
    Heþ stóþ n stór n skáp miþla durana.
    Det stod ett stort skåp mellan dörrarna.
    Etymologi: Av fornnordiska dyrr.
    Sammansättningar: durabekk, durabóm, duragripa, duragát, forstugudyr

Danska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av dyr  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ dyr dyret dyr dyrene
Genitiv dyrs dyrets dyrs dyrenes

dyr

  1. djur
    Sammansättningar: pattedyr

Isländska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av dyr  Singular Plural
femininum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ dyr dyrnar
Ackusativ dyr dyrnar
Dativ dyrum dyrunum
Genitiv dyra dyranna

dyr f pl.

  1. dörr
    Dyrnar voru læstar.
    Dörren var låst.
    Etymologi: Av fornnordiska dyrr.

Polska[redigera]

Substantiv[redigera]

dyr m

  1. (slang) kortform för dyrektor szkoły (rektor)