egentid

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av egentid  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ egentid egentiden
Genitiv egentids egentidens

egentid

  1. stund som en tillbringar för sig själv
    2014: Pappalogi, Manne Forssberg:
    Egentid får man genom att lämna bostaden, stänga toalettdörren, eller lägga sig i soffan när ens partner går hemifrån.