eig’

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Se även eig och Eig.

Bottniska[redigera]

Verb[redigera]

eig’

  • uttal: /èɪ̯ːɣ/ (Skellefteå)
  1. äga
    Etymologi: Av fornnordiska eiga.
    Grammatik: Pret. eigd’, sup. eigdt.
    Besläktade ord: ǽtt, eig, eigin, eigindóm, eign’, útag
    Synonymer: ág’

Substantiv[redigera]

Böjningar av eig’  Singular Plural
femininum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ eig’ eiga eig’ eigern
Dativ   eigen   eigum

eig’ f

  1. äga
    Etymologi: Av fornnordiska eiga.
    Jämför: eig