eilen

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Finska[redigera]

Adverb[redigera]

eilen

  1. i går
  2. igår

Tyska[redigera]

Verb[redigera]

Konjugation för eilen

Hjälpverb: sein, haben

Infinitiv eilen
Presensparticip eilend
Perfektparticip geeilt
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ich eile  du eilst  er, sie, es eilt 
Plural wir eilen  ihr eilt  sie eilen 
Preteritum Singular ich eilte  du eiltest  er, sie, es eilte 
Plural wir eilten  ihr eiltet  sie eilten 
Imperativ
Singular - eile ! -
Plural - eilt ! eilen Sie !
Konjunktiv I
Presens Singular ich eile  du eilest  er, sie, es eile 
Plural wir eilen  ihr eilet  sie eilen 
Konjunktiv II
Preteritum Singular ich eilte  du eiltest  er, sie, es eilte 
Plural wir eilten  ihr eiltet  sie eilten 

eilen

  1. skynda, brådska
    Besläktade ord: Eile, eilig
    Sammansättningar: beeilen