emöt

Se även emot.

Svenska

Substantiv

emöt n

1. (mindre vanligt) uppror, upplopp, myteri

   1853: Restaurationens historia, 1814-1830, Alphonse de Lamartine (översatt av Gustaf Thomée):

   Denna handling af högsinnad djerfhet gaf katholikernas och royalisternas raseri anledning att utbrista i hotelser och emöter.

   Etymologi: Av franska émeute (”upplopp”).

Översättningar

uppror, upplopp

• engelska: émeute ^(en), emeute ^(en)
• franska: émeute ^(fr)