enfaldig

Svenska

Adjektiv

Böjningar av enfaldig		Positiv	Komparativ	Superlativ
		Attributivt
Obestämd singular	Utrum	enfaldig	enfaldigare
	Neutrum	enfaldigt
Bestämd singular	Maskulinum	enfaldige		enfaldigaste
	Alla	enfaldiga
Plural		enfaldiga
		Predikativt
Singular	Utrum	enfaldig	enfaldigare	enfaldigast
	Neutrum	enfaldigt
Plural		enfaldiga
Kompareras alternativt med mer och mest.
Adverbavledning		(enfaldigt)?

enfaldig

• uttal: ˈeːnˌfaldɪ(ɡ)

1. (ålderdomligt) som består av en del
2. (ålderdomligt) enkel, lättfattlig, okomplicerad
3. (ålderdomligt) oskyldig, menlös
4. oförståndig, olärd, ignorant, dum

Etymologi: Belagt i språket sedan 1457. Som fornsvenska enfaldogher, äldre fornsvenska även enfalder, med den ursprungliga betydelsen ”vikt en gång”. Besläktat med fåll (fornsvenska folder) och engelska fold.

Se även tesaurus: Oskuld, Enkelhet, Andefattigdom, Menlöshet, Oskicklighet, Oviktighet, Lättnarrad, Sannfärdighet, Vettlöshet, Dumhuvud, Oförstånd, Okunnighet, Lättrogenhet, Tankefel, Tanklöshet, Svaghet, Oförmåga, Omängdhet

Översättningar

bestående av en del

• engelska: onefold ^(en)

enkel

• engelska: simple ^(en), spartan ^(en), uncomplicated ^(en)
• tyska: einfältig ^(de)

oförståndig

• engelska: stupid ^(en), fatuous ^(en)
• finska: yksinkertainen ^(fi)
• tyska: einfältig ^(de)