ensammen

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Adjektiv[redigera]

ensammen

  1. (dialektalt, ålderdomligt) ensam
    1895 (20 mar): Fosterdottern: en roman från Östgöta Skärgård vid medlet af sjuttonhundratalet (Boråsposten), Wilhelmina Gravallius:
    — Herre Gud, att nådi' grefvinna törs gå ensammen, så här i skumrasket, i skogen? utbrast med sy[n]bar oro den gamle trotjänaren.
    Etymologi: Av fornsvenska ensamin.