entmutigen

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Tyska[redigera]

Verb[redigera]

Konjugation för entmutigen 

Hjälpverb: haben

Infinitiv entmutigen
Presensparticip entmutigend
Perfektparticip entmutigt
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ich entmutige  du entmutigst  er, sie, es entmutigt 
Plural wir entmutigen  ihr entmutigt  sie entmutigen 
Preteritum Singular ich entmutigte  du entmutigtest  er, sie, es entmutigte 
Plural wir entmutigten  ihr entmutigtet  sie entmutigten 
Imperativ
Singular - entmutige ! -
Plural - entmutigt ! entmutigen Sie !
Konjunktiv I
Presens Singular ich entmutige  du entmutigest  er, sie, es entmutige 
Plural wir entmutigen  ihr entmutiget  sie entmutigen 
Konjunktiv II
Preteritum Singular ich entmutigte  du entmutigtest  er, sie, es entmutigte 
Plural wir entmutigten  ihr entmutigtet  sie entmutigten 

entmutigen

  1. modfälla
    Besläktade ord: Entmutigung