ersättare

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av ersättare  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ ersättare ersättaren, vard. ersättarn ersättare ersättarna, åld. el. dial. ersättarne
Genitiv ersättares ersättarens, vard. ersättarns ersättares ersättarnas, åld. el. dial. ersättarnes



ersättare u

  1. person som tar annans plats eller träder i annans ställe
    Synonymer: suppleant

Översättningar[redigera]