färdväg

Svenska

Substantiv

Böjningar av färdväg	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	färdväg	färdvägen	färdvägar	färdvägarna
Genitiv	färdvägs	färdvägens	färdvägars	färdvägarnas

färdväg

1. den väg (mellan två platser) som ett fordon färdas eller är tänkt att färdas

   Färdvägen markeras med en tjock röd linje på kartan.

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1735.

Översättningar

den väg (mellan två platser) som ett fordon färdas eller är tänkt att färdas

• nederländska: route ^(nl)
• ryska: путь ^(ru) m (put'), маршрут ^(ru) m (marsjrut)
• spanska: ruta ^(es) f
• tyska: Reiseroute ^(de) f