förgiva
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Svenska[redigera]
Verb[redigera]
| Böjningar av förgiva | Aktiv | Passiv |
|---|---|---|
| Infinitiv | förgiva | förgivas |
| Presens | förgiver | förgivs (förgives) |
| Preteritum | förgav | förgavs |
| Supinum | förgivit | förgivits |
| Imperativ | förgiv | – |
| Particip | ||
| Presens | förgivande, förgivandes | |
| Perfekt | förgiven | |
- (ålderdomligt) ge bort
- (ålderdomligt) efterskänka, göra avkall på
- (ålderdomligt) förlåta, tillge
- (ålderdomligt) utge
- (ålderdomligt, kortspel) ge på fel sätt
- (ålderdomligt) förgifta
- 1849: Huset Tessin under enväldet och frihetstiden, Magnus Crusenstolpe:
- Biskopen skall i nattvarden förgifvit den förmente tyrannen, sin föregifne halfbroder.
- Biskopen skall i nattvarden förgifvit den förmente tyrannen, sin föregifne halfbroder.
- 1854: Berättelser ur svenska historien, Anders Fryxell:
- Hon säges derföre hafva bjudit Erik med dess unga drottning, Beatrix, till sig till julen, och förgaf dem båda midt under högtidens glädje och en hycklad moderlig ömhet.
- Hon säges derföre hafva bjudit Erik med dess unga drottning, Beatrix, till sig till julen, och förgaf dem båda midt under högtidens glädje och en hycklad moderlig ömhet.
- Se även tesaurus: Skadlighet
- 1849: Huset Tessin under enväldet och frihetstiden, Magnus Crusenstolpe:
