förhör

Svenska

Substantiv

Böjningar av förhör	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	förhör	förhöret	förhör	förhören
Genitiv	förhörs	förhörets	förhörs	förhörens

förhör

1. utfrågning i samband med brott

   Sammansättningar: förhörsrum, polisförhör

2. utfrågning för att ta reda på vilka kunskaper en skolelev har

   Jämför: diagnos, prov, skrivning, tenta, tentamen, examination

Översättningar

utfrågning i samband med brott

• danska: forhør n
• engelska: interrogation ^(en)
• nederländska: verhoor ^(nl) n
• tyska: Verhör ^(de) n, Vernehmung ^(de) f

utfrågning i skolan

• nederländska: overhoring ^(nl) f
• tyska: Abhören ^(de) n

Verb

förhör

1. böjningsform av förhöra