Hoppa till innehållet

förhandling

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av förhandling  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ förhandling förhandlingen förhandlingar förhandlingarna
Genitiv förhandlings förhandlingens förhandlingars förhandlingarnas

förhandling

  1. diskussioner för att komma överens om något
    Etymologi: Belagt i språket sedan 1468.[1] Som fornsvenska forhandling.
    Sammansättningar: avtalsförhandling, domstolsförhandling, fredsförhandling, förhandlingsarbete, förhandlingsbar, förhandlingsbord, förhandlingsbud, förhandlingschef, förhandlingsdelegation, förhandlingsdirektör, förhandlingsdokument, förhandlingsfråga, förhandlingsläge, förhandlingsskyldighet, löneförhandling, omförhandling
    Besläktade ord: förhandla
    Se även tesaurus: Bytande, Avtal, Göromål, Arbete

Översättningar

[redigera]

Källor

[redigera]
  1. Svensk ordbok: "förhandling"