förintelse

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av förintelse  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ förintelse förintelseen
Genitiv förintelses förintelseens

förintelse

  1. det att förstöra något (näst) intill utplåning (ofta med avseende på bostäder och anläggningar)
    Hiroshimabomben orsakade förintelse av hus och hem över ett stort område.
    Bestyckade helikoptrar, flygplan och bomber spred död och förintelse i det ockuperade området.
    Efter den sista och avgörande attacken var förintelsen av stadsdelen total.
    Jämför: annihilation, destruktion, död, elimination, extermination, förgängelse, förgörelse, förödelse, krossande, slakt, tillintetgörelse, total förstörelse, undergång, utplåning, utradering, ödeläggelse
    Sammansättningar: förintelsebrott, förintelsekrig
  2. I bestämd form kan även avses den utrotningspolitik Hitlerregimen genomförde av judar och andra grupper.
    Jämför: holocaust, holokaust, utrotning
    Sammansättningar: förintelseförnekare, förintelseförnekelse, förintelselag, förintelseläger, förintelsemonument, förintelsemuseum

Översättningar[redigera]