förlita

Svenska

Verb

Böjningar av förlita	Aktiv
Infinitiv	förlita
Presens	förlitar
Preteritum	förlitade
Supinum	förlitat
Imperativ	förlita
Particip
Presens	förlitande, förlitandes
Perfekt	–

förlita

1. (reflexivt, med 'på') lita på att någon eller något kommer att hjälpa eller stödja en i ett företag; sätta sin tillit till

   1968: Detta är verkligheten, Bertil Mårtensson:

   Därför beslöt han att förlita sig på slumpen, som han med framgång gjort så ofta förr, fast långt nere inom honom en tunn röst viskade uppenbara men obehagliga sanningar.

   Besläktade ord: tillförlitlig