fallit

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

fallit

  1. böjningsform av falla

Substantiv[redigera]

Böjningar av fallit  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ fallit falliten falliter falliterna
Genitiv fallits fallitens falliters falliternas

fallit

  1. (föga brukligt) bankrutt, konkurs
    Denna bank har inte en enda gång bragt en gäldenär i olycka, drivit honom till fallit eller låtit exekutivt försälja hans egendom.