fesseln

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Tyska[redigera]

Verb[redigera]

Konjugation för fesseln 

Hjälpverb: haben

Infinitiv fesseln
Presensparticip fesselend
Perfektparticip gefesselt
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ich fessle
fessel
fessele 
du fesselst  er, sie, es fesselt 
Plural wir fesseln  ihr fesselt  sie fesseln 
Preteritum Singular ich fesselte  du fesseltest  er, sie, es fesselte 
Plural wir fesselten  ihr fesseltet  sie fesselten 
Imperativ
Singular - fessle
fessel
fessele !
-
Plural - fesselt ! fesseln Sie !
Konjunktiv I
Presens Singular ich fessele  du fesselest  er, sie, es fessele 
Plural wir fesselen  ihr fesselet  sie fesselen 
Konjunktiv II
Preteritum Singular ich fesselte  du fesseltest  er, sie, es fesselte 
Plural wir fesselten  ihr fesseltet  sie fesselten 

fesseln

  1. fjättra, fängsla
  2. fängsla (i betydelsen att fånga någons intresse)