fiþla

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Fornsvenska[redigera]

Substantiv[redigera]

fiþla

  1. (musikinstrument) fiddla; fela
    Etymologi: Belagt i fornsvenska språket från 1200-talet funnet i Westgöta-Lagen. Av medellågtyska vedel, vedele, av fornhögtyska fidula,[1] från medeltidens latinska vitala, om ett stråk­instrument under tidig medel­tid brukat av vandrande spel­emän.[2]

Källor[redigera]

  1. Svenska Akademiens ordbok: "fidla"
  2. Svensk ordbok: "fela"