firn

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även Firn.

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av firn  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ firn firnen
Genitiv firns firnens

firn u

  1. (meteorologi) årsgammal, grovkornig snö där flingorna har blivit mer avrundade; mellanstadium när snö blir till glaciäris (övergången till is sker när kornen packats tillräckligt tätt, på grund av tryck)
    Sammansättningar: firnsnö
    Etymologi: Av tyska Firn.[1]

Översättningar[redigera]

Bokmål[redigera]

Substantiv[redigera]

firn

  1. (meteorologi) firn

Engelska[redigera]

Substantiv[redigera]

firn

  1. (meteorologi) firn

Källor[redigera]

  1. Svenska Akademiens ordbok: "firn"