fjädra

Svenska

Verb

Böjningar av fjädra	Aktiv	Passiv
Infinitiv	fjädra	fjädras
Presens	fjädrar	fjädras
Preteritum	fjädrade	fjädrades
Supinum	fjädrat	fjädrats
Imperativ	fjädra	–
Particip
Presens	fjädrande, fjädrandes
Perfekt	–

fjädra

1. elastiskt ändra form eller ge efter för tryck (samt återgå till ursprunglig form när trycket släppt)
2. (reflexivt: fjädra sig, bildligt) visa upp sig (likt en tupp) på ett sätt som (överdrivet) framhäver ens talanger eller fördelar

   2011: Delhis vackraste händer, Mikael Bergstrand:

   De stod alla i en ring runt honom och fjädrade sig som en samling hönor inför tuppen.

   Synonymer: göra till sig, sprätta, svassa, åma sig

Översättningar

elastiskt ändra form eller ge efter för tryck (samt återgå till ursprunglig form när trycket släppt)

• tyska: federn ^(de)