flykting

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av flykting  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ flykting flyktingen flyktingar flyktingarna
Genitiv flyktings flyktingens flyktingars flyktingarnas
Not:

I plural bestämd form förekom(mer) även ålderdomligt och dialektalt flyktingarne

flykting

  1. person som är på flykt från sin hemtrakt
    1820: Svenska Folkets Historia under Konungarne af Vasa Atten, Volym 2, sidan 26, Anders Magnus Strinnholm:
    Då inträffade, att flere flyktingar, som sökte rädda sig undan Christierns grymheter och förföljelse, framkommo ur sina gömställen och sammanstötte i Mora, den ene utan att veta af den andra.
    2009 (3 mar): Mät din snorre (DN.se):
    Nu undrar kanske läsaren vilka de är, dessa kapitalister som upptäckt att flyktingen är en lönsam affär.
    Synonymer: internflykting
    Sammansättningar: flyktingbarn, flyktingkris, flyktingläger, flyktingmottagare, flyktingpolitik, flyktingström, flyktingström, klimatflykting, krigsflykting

Översättningar[redigera]