fonetik

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av fonetik  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ fonetik fonetiken
Genitiv fonetiks fonetikens

fonetik

  1. vetenskapen om hur ljud används i språk
    Min morfar var professor i fonetik.
    Synonymer: ljudlära

Besläktade ord[redigera]

Etymologi[redigera]

Sedan 1869 av fonetisk.

Översättningar[redigera]

Bretonska[redigera]

Substantiv[redigera]

fonetik

  1. fonetik

Danska[redigera]

Substantiv[redigera]

fonetik u

  1. fonetik