forplante

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Bokmål[redigera]

Verb[redigera]

forplante

  1. (reflexivt: forplante seg) fortplanta sig
    Synonymer: formere, spre
    Besläktade ord: forplantning

Danska[redigera]

Verb[redigera]

under utveckling
grammatikmallen är under utveckling och bör inte användas ännu.
Böjningar av forplante  Aktiv
Infinitiv forplante
Presens forplanter
Preteritum forplantede
Supinum forplantet
Imperativ forplant
Particip
Presens forplantende
Perfekt (forplantet)?

forplante

  1. (reflexivt: forplante sig) fortplanta sig
    Besläktade ord: forplantning

Nynorska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av forplante  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ forplante forplanten forplantar forplantane
Böjningar av forplante  Singular Plural
femininum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ forplante forplanta forplanter forplantene

forplante mf

  1. (jordbruk) foderväxt
    Varianter: fôrplante

Verb[redigera]

forplante

  1. (reflexivt: forplante seg) fortplanta sig
    Varianter: forplanta
    Synonymer: breie, øksle
    Besläktade ord: forplanting, forplantning
Hämtad från ”https://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=forplante&oldid=3784907”