fortale

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Danska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av fortale  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ fortale fortalen fortaler fortalerne
Genitiv fortales fortalens fortalers fortalernes

fortale u

  1. företal, förord, inledning
    Jämför: fortaler

Verb[redigera]

under utveckling
grammatikmallen är under utveckling och bör inte användas ännu.
Böjningar av fortale  Aktiv
Infinitiv fortale
Presens fortaler
Preteritum fortalte
Supinum fortalt
Imperativ fortal
Particip
Presens fortalende
Perfekt (fortalet)?

fortale

  1. (reflexivt: fortale sig) försäga (sig); yttra något man borde tiga om eller säga fel
    Besläktade ord: fortalelse