frånfälle

Svenska

Substantiv

Böjningar av frånfälle	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	frånfälle	frånfället	frånfällen	frånfällena
Genitiv	frånfälles	frånfällets	frånfällens	frånfällenas

frånfälle n

1. död, upphörande av liv

   Etymologi: Substantivbildning av falla ifrån, belagd i svenska språket sedan 1551. Jämför dock fornsvenska franfal med samma betydelse.

Översättningar

Översättningar

• engelska: decease ^(en), death ^(en), demise ^(en), intestacy ^(en)
• franska: décès ^(fr) m
• tyska: Hinscheiden n, Ableben ^(de) n, Hingang n