framtoning

Svenska

Substantiv

Böjningar av framtoning	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	framtoning	framtoningen	framtoningar	framtoningarna
Genitiv	framtonings	framtoningens	framtoningars	framtoningarnas

framtoning

1. det att framtona; sätt att framträda; utstrålning

   2016: Jag sålde min själ till hårdrocken, Carl Linnaeus:

   Tack vare sin blyga framtoning hade sångaren med tacksamhet fram till dess överlåtit den rollen till den mer bildsköne och åsiktsstarke Rutsey.

Översättningar

det att framtona

• tyska: Auftreten ^(de) n